När debatten blir för teknisk riskerar barnen att hamna i skymundan. När debatten om dokumenterade sexuella övergrepp mot barn online domineras av frågor om teknik, integritet och övervakning riskerar rösterna från dem som lever med konsekvenserna av övergrepp att hamna i skymundan.
För att lagstiftningen ska utformas på ett välavvägt sätt måste överlevare och överlevarledda organisationer ha en självklar plats i debatten.
Juridik och teknik räcker inte på egen hand
Som grundare av barnrättsorganisationen ECHO Movement Sweden anser jag att lagstiftningen för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet inte kan utformas enbart utifrån juridisk, teknisk och politisk expertis.
Den expertisen är viktig, men den måste kompletteras med erfarenhetsbaserad perspektiv.
Överlevare bär på en unik kunskap om konsekvenserna av sexuell exploatering som måste tas till vara när lagstiftning utformas. Många som fått sina övergrepp dokumenterade beskriver en känsla av att övergreppen aldrig riktigt tar slut. Varje gång materialet sprids eller konsumeras riskerar traumat återaktiveras, och man är aldrig säker på vem som ser det.
Den verkligheten måste finnas med när ny lagstiftning utformas.
Barns rättigheter måste vara en del av EU-debatten
EU-debatten om regleringen av övergrepp material innefattar svåra frågor om integritet, säkerhet och teknik. Det är frågor som förtjänar en seriös diskussion.
Men barns rättigheter får inte bli sekundära i en debatt om lagstiftning som har direkt betydelse för deras skydd.
Erfarenhetsbaserad kunskap kan hjälpa beslutsfattare att ställa relevanta frågor som till exempel:
- Vilka blir de långsiktiga konsekvenserna när sexuella övergrepp mot barn dokumenteras och sprids?
- Hur kan tidig upptäckt förändra ett barns liv?
- Hur säkerställer vi att ett barn som upptäcks också får skydd och stöd?
Det här är inte en teoretisk diskussion. Utfallet påverkar riktiga barn och deras möjligheter att lämna exploateringen bakom sig.
